Genom eld och vatten, över land och hav...

Tänkte jag skulle sammanfatta gårdagen, mest för min egen skull och mitt dåliga minne.
På dagen var jag in till stan för att kolla om dom fått in "usb-nyckeln" som jag behöver för att få prova på Cubase gratis i en månad. Den hade inte kommit, synd nog. Så då köpte jag en annan grej där, till en rar flicka som inte är så snäll mot sin gitarr ^^ Det får bli en tidig födelsedagspresent.

På kvällen var det sen meningen att jag skulle till Kafé station på folkdans. Men Nils bjöd med mig till en födelsedagsfest för en av hans klasskompisar. Och även om jag väldigt gärna ville dansa folkdans med Karolina och Olivia, som jag dessutom lovat, så lockade det lite mer att få vara social med en massa nytt folk.
Det var det jag behövde för att komma ur min dåliga-humör-trend.
Plus att det hade blivit tjorvigt att åka fram och tillbaka mellan Ålidhem och stan då vi sen skulle ut på Schlagerklubben.
I hope them girls did not mind! Har lite dåligt samvete för det...

Och festen var mycket trevlig, kul att få se alla fina folk som Nils har i sin klass. Och jättesnällt av dom att jag fick komma! Så grattis igen till Astrid! ^^
Det var kul att få prata lite mer med Sofie också, hon är en raring :)

Sen bar det alltså iväg till Schlagerklubben. Men onyktra och vimsiga som vi var (ingen hade varit där förut) så lyckades vi gå in på O`learys istället... Och det komiska är att det tog ändå några minuter innan vi kopplade... Inget inträde, alla över 18 fick komma in, massa sportgrejer överallt... Och ingen schlagermusik.
Men ingen skada skedd, det var ju bara att gå ut igen.
Sen var det lite läskigt att gå in på Schlagerklubben, eftersom jag inte riktigt uppfyller ålderskraven, men vakten var schysst och sa bara att jag fick uppföra mig fint där inne ^^ Boo-yaah!
Och stället var trevligt, tre dansgolv, rolig musik, väldigt flashigt och kul blandning av människor.
Men samtidigt så kändes det inte alls värt 130 spänn i inträde...
Däremot så var kvällen, folket och allt som hände lätt värt 130 kr!
Jag får bara be om ursäkt till Astrid för att jag var lite fräck, det var inte alls meningen.
Men det var mycket trevligt att bli följd till bussen i äkta gentlemannastil. Sånt händer inte ofta i min värld.

Hoppas mina raringar har en fin söndag!