Fina människor

I ett anfall av överskottsenergi och lusten att göra vettiga saker åkte jag in till stan idag för att ordna med alla möjliga sorters trevligheter.
På bussen satt en liten kille som började prata med en mamma och hennes son som steg på bussen efter mig. Någon bekant till honom.
Och jag blev fascinerad av deras samtal.
Han var inte mer än 14 år, men förde konversationen som om han var en vuxen människa.
Bland annat pratade de om gymnasiet. Och han var redan tvärsäker på vad han ville göra med sitt liv. Det var inte fråga om vilken linje han trodde skulle kunna vara kul att gå, utan han visste vad han ville arbeta med efteråt och vilken skola han skulle välja för att kunna göra det.

Hur många vet det när de går i åttan?
Och hur många klarar av att prata på samma nivå med en vuxen när de är 14 år?
Och till och med styra samtalet.
Om ni tänker efter nu...

Jag blev himla imponerad av den här lilla killen. Speciellt eftersom han såg ut som någon som fortfarande sitter och målar Warhammer figurer eller bygger med Star Wars lego och inte alls har någon social kompetens.
Åh vad jag älskar när man har fel om folk!
(I alla fall om det går från negativt till positivt...)

På hemvägen såg jag en annan raring.
När bussen stannade för att ta upp folk, stod det på hållplatsen mitt emot en man och rökte pipa. Det är verkligen inte ofta man ser sånt nu för tiden.
Fascinerande att se skillnaden på att röka pipa och cigarett...
Sen när hans buss kom så skakade han försiktigt ut tobaken som glödande virvlade ut i snön, och sedan knackade han den mot sin stövel för att få ut dom sista resterna. Han granskade pipan noga och satte ner den i sin ficka.
Rutinmässigt och invant.
Undrar om det är på grund av tidsbrist som piprökarna långsamt försvinner?
De verkar mest röka för njutning.
För att i lugn och ro tänka på ingenting, och betrakta pipröken som långsamt virvlar uppåt i luften.

Eller så är det jag som romantiserar det.
Who knows, but themselves?


Annars har jag idag sett minst tre små mycket arga barn som i olika butiker demonstrativt satt sig på golvet och skrikgråtit. Medan föräldrarna irriterade och stressade går därifrån för att hitta billigare påslakan eller badrumsmattor.
Familjeliv på sitt bästa.

Nu ska jag fortsätta förbruka upp min energi på att leta efter min Cubase skiva. (Skrev färdigt en sång idag, let´s pop the champagne!)