14 december 2008

Temperance is a virtue...

`
Hon gjorde ett speciellt intryck på mig.
Inte bara för att hon hade liknande kläder och såg ut som mig för 4 år sedan, men också för att hon betedde som mig när jag var yngre.
En stillsam, blyg och oskyldig person, med ett inre leende som då och då skiner igenom.

Inte som jag är nu.
Jag kände mig nästan vulgär i jämförelse med henne.
Överdriven, högljudd, hyperaktiv och bara...
För mycket.

Men jag vet inte.
Jag mår bättre nu än vad jag gjorde då.
Och blyghet är detsamma som osäkerhet.
Vilket inte alls är kul att känna.

So I guess I´m good enough.


Egentligen tror jag att största delen av intrycket bestod av att jag vet hur mycket hon kommer blomstra när hon blir äldre, jag kunde se vilken underbar människa hon skulle komma att bli.

Och det gjorde mig glad.

,

1 kommentar:

Anonym sa...

You'll always be good enough!
Nothing else yo say...