War wounds...

`

Jag är ett stort steg närmare en av mina små drömmar; att ha en panflöjt (helst som jag gjort själv)
Vi har nästan inte gått ute i naturen alls här i Bugnara och Sulmona, men varje gång vi åkt bil eller tåg så har jag sett enorma (1-3 meter höga) vassliknande "buskage" längs vägkanterna och lite här och var... Which made me wonder...
Så idag gick jag ut på gården/trädgården till skolan och tittade lite närmare på första bästa buskage... Och jag har kommit fram till att det är någon slags bambuliknande växt... which means fun fun for Maria ^^
Så fram tog jag min sekatör och klippte några stycken och började skala bort blad och annat dött snusk.
Och skar mig.
Så klart.
I fingret.

Vilket innebär blodbad... (Det vet du och jag mycket väl Marius ;P)
Så in gick jag och fick ett plåster av Ellinor, á la little child style ^^
Och ut igen för att klippa bambun i mindre bitar :>
Allt var frid och fröjd (Det började bli lite mörkt ute) Tills jag i det skumma ljuset såg på mina nya (köpta igår) ljusblåa jeans...
De hade några mystiska mörka fläckar på låret...
Ja. Det hade börjat blöda igen -_-
So in again for more band aids...

Men nu är allting frid och fröjd. Jag ligger på sängen med ett ihop-plåstrat ickeblödande finger och en påse bamburör, färdiga att klippas i rätt längd och ton för en ljuvlig panflöjt.
Ohooo ^^

Fast nu kom jag på att mina jeans fortfarande är blodiga...

Merde!