en sång och en text.

Marius Marius Marius.

Glas

Lost motivation

`


Ge mig en anledning










,

Skoltrött

Detta är som mig.
Bara det att det inte är någon mardröm, utan verklighet.
And yes. It´s my sloth that caused it...

Soo.. Sucks to be me.

Och jag längtar till påsklovet!!

Paranoia

`
Ibland får jag känslan av att ingen egentligen tycker om mig.
Att folk bara låtsas vara trevliga och snälla.
Medan de egentligen tycker att jag är en idiot.
Medan de pratar om mig bakom ryggen.

Ibland känns det som att ingenting är genuint och äkta.
Att allting bara är uppbyggt på falskhet.

Folk låtsas för att de kan utnyttja och få vad de vill ha.
Men egentligen så bryr de sig inte alls.



Or perhaps it´s all in my head?

Jag vill bara vara med er.
Som man verkligen kan lita på.

Thoughts in my head

`
Vad är det för underlig funktion i hjärnan som får en att idealisera och förbättra en del minnen man har, så att man förtränger och glömmer bort de dåliga, smärtsamma och tråkiga delarna av minnet?

Den funktionen är extremt välfungerande i min hjärna ^^
Which have given me troubles now and then.

Speciellt när jag egentligen hade behövt något bra och genuint istället...

Tur att jag har det så fint nu så att den funktionen i hjärnan inte får någon chans att bråka med mig.

Mohaha. Victory!

Och ja.
Jag är glad ^^
Och nöjd.



Plus att solen skiner
Utomhus

^^ proud worker at Hemglass

Jag fick jobbet!
Så nu kommer jag jobba helger fram till sommaren och sen heltid med att köra glassbilen :D
This is a dream coming true.
Och ni som tycker det är konstigt känner mig uppenbarligen inte bra nog...
Mohahaha



... Men glassbilarna här har inte den fina melodin, utan en klocka som man ringer i istället :< (Och det heter Hjem-is här...)

Läs inlägg 2008-09-21 nr 2

`



^^

Emogirl came and went

`
Mitt huvud surrar och jag känner min puls i hela kroppen.
Egentligen är jag alldeles för trött.
Men ändå är jag här.
Det här var det värsta på ett långt långt tag...

När jag gråter våldsamt och mycket så behöver jag samla tankarna efteråt och lugna ner mig.
Som när man väntar på att solen ska torka upp regnet efter en storm.

Andas frisk luft igen.


Godnatt ännu en gång finfolk ^^

För mig... Eller för dig?

`
På sista tiden har jag tänkt mycket.
Haft alldeles för mycket att göra.
Tänkt mer.
Kanske kommit fram till något, av det.

Jag vet inte.
Det är så svårt.
När man hela tiden kompromissar.
Men går det att kompromissa ett helt liv,
Och ändå känna att man lever fullt?
Maximalt.

Måste man leva med hela sitt hjärta?
Och på alla sätt som är möjliga?

Om man vill.
Vill jag?




Mycket kan förändras när dagar, veckor och månader går.

Godnatt

War wounds...

`

Jag är ett stort steg närmare en av mina små drömmar; att ha en panflöjt (helst som jag gjort själv)
Vi har nästan inte gått ute i naturen alls här i Bugnara och Sulmona, men varje gång vi åkt bil eller tåg så har jag sett enorma (1-3 meter höga) vassliknande "buskage" längs vägkanterna och lite här och var... Which made me wonder...
Så idag gick jag ut på gården/trädgården till skolan och tittade lite närmare på första bästa buskage... Och jag har kommit fram till att det är någon slags bambuliknande växt... which means fun fun for Maria ^^
Så fram tog jag min sekatör och klippte några stycken och började skala bort blad och annat dött snusk.
Och skar mig.
Så klart.
I fingret.

Vilket innebär blodbad... (Det vet du och jag mycket väl Marius ;P)
Så in gick jag och fick ett plåster av Ellinor, á la little child style ^^
Och ut igen för att klippa bambun i mindre bitar :>
Allt var frid och fröjd (Det började bli lite mörkt ute) Tills jag i det skumma ljuset såg på mina nya (köpta igår) ljusblåa jeans...
De hade några mystiska mörka fläckar på låret...
Ja. Det hade börjat blöda igen -_-
So in again for more band aids...

Men nu är allting frid och fröjd. Jag ligger på sängen med ett ihop-plåstrat ickeblödande finger och en påse bamburör, färdiga att klippas i rätt längd och ton för en ljuvlig panflöjt.
Ohooo ^^

Fast nu kom jag på att mina jeans fortfarande är blodiga...

Merde!

Många många år

En person som jag tyckte väldigt mycket om för länge sen skickade den här låten till mig då.
Jag har alltid undrat om det betydde något.
Eller om det bara var slumpen.

Som jag säkert sagt förut, så är det nog bara jag som skickar låtar för att texten har ett budskap jag vill förmedla ^^

Men det är intressant att fundera.
Och tänka på hur det hade kunnat vara.

Sliten

`

Nu börjar jag märka av att mitt behov för att vara ensam är ganska stort nu. Eller. inte ensam som ensam.. men få vara ifred ett tag och bara ta det lugnt.
Tänka och sortera intryck.
Det blir alltid så här när jag är med folk jag inte känner så väl under en lång period. När jag är ute och reser.
Eller andra gånger också.

Till slut blir ansträngningen av att alltid ha folk omkring mig för mycket och jag blir helt.. ja jag vet inte. jag är bara trött och less.

Jag saknar alla mina vänner. Förlåt om det verkar som att jag inte bryr mig om er eller att jag inte vill vara hos er. För det vill jag. Det är svårt att göra så att allting blir bra och alla är nöjda.
Så jag hoppas att jag får ett jobb här i Norge som låter mig komma hem under någon månad i sommar så jag kan få njuta av erat sällskap.
Sen ska jag också komma hem på hösten.. Oktober eller något sånt. För då kommer Malin från USA :D Ohoo ^^

Men jag hoppas ni ändå förstår att jag vill stanna i Norge, för att vara med Marius.
För någon så fin som honom kan jag inte åka 110 mil ifrån.
Då vet man aldrig vad som händer ;P

Och jag vet att det säkert är lika svårt för er att åka ner, som det är för mig att åka upp, men ni vet att ni alltid är välkomna :)

Stor kram till mina favoritfolk!