Besluten som formar ens liv

Idag tackade jag nej till jobbet på Rapunzel of Sweden.
För en vecka sen hade jag hoppat omkring av glädje av att få samtalet där de erbjöd mig jobbet.
Men nu kändes det bara jobbigt. Psykiskt illamående av att kämpa emot viljan att säga ja. Jag mår fortfarande dåligt när jag tänker på vad jag gjort.
Tänker på den möjligheten som jag nu missat.
Ibland ställs man inför så extremt svåra val. Där man måste väga alla fördelar och nackdelar mot varandra.
Och det känns som om det blir värre och värre med åren.
Viktigare beslut.
Större saker som förändrar livet för längre tid.

Så nu har jag alltså gjort mitt val. Att fortsätta sträva mot att bli florist.
Nå mitt mål och utforska varenda möjlighet jag kommer få inom yrket.
Prova och se hur det känns och går. Gå hela den stigen för att veta hur det är.
Man kan ju alltid prova något annat senare. Jag är ju bara 21 år gammal, även om jag tror att jag är mycket äldre än så.
Men just nu kan jag bara tänka på hur mycket jag förlorar på det här ekonomiskt.
Och hur mycket mer tid detta kommer kräva.
Mer arbete för mindre lön.

Men samtidigt kommer det ge mig så enormt mycket. Jag känner mig själv, min ombytlighet och lättpåverkade sinne. Vet att så fort jag sätter min fot inne på Löfgrens igen kommer jag vara eld och lågor för nuet och trivas just precis där.

Jag gjorde rätt val.


----------------------------------->The sky is the limit

Vimsig fröken

Skulle upp tidigt idag för att simma och sedan gå på arbetsförmedlingens möte. Men vid frukosten kollade jag upp tiden för mötet och insåg att det inte alls var idag, utan imorgon.
Så allting blev bara fel ^^
Inte för att det gör mig speciellt mycket, nu fick jag tid att simma riktigt länge, 1,5 timme, 2900 m :> awesome!
Och nu kan jag plugga resten av dagen, något som verkligen behövs... Det har ju som varit trevligare saker att tänka på och göra dom senaste dagarna, istället för att plugga... ^^

Så det blir arbetsförmedlingen imorgon, praktiken ska ordnas, och sen på onsdag hinner jag med att träffa Rickard och prata business innan det bär av till Hemavan! Ska bli spännande att se om vi kommer på något smart, jag är ganska sugen på att starta företag nu och se hur det går:D

Wie-oo, over and out!

And the lucky one is... me!

Phew! Vilken fin helg jag haft.
Filmkväll i fredags, fest igår, och mysdag idag.
The ultimate weekend, med världens bästa sällskap.
Det känns nästan trist att åka härifrån på onsdag.
Även om det bara blir 4 dagar.
Fast samtidigt klagar jag ju inte på att få åka slalom i Hemavan!
It will be awesome.
Men innan dess är det massa tråkheter att ordna med. Säkra min framtid som florist. Plus min ekonomi... Och det är ju bra. Bara jobbigt.
Papper som ska fyllas i och såna grejer ger mig ångest.
Tisdag kväll kommer iallafall bli trevlig!

Nu känns det som att jag mest bara skriver ner allt som vimsar omkring i mitt huvud, ett ganska ostrukturerat inlägg. Men det får väl vara så ibland också.
Nu blir det metal i högtalarna och datagorm innan jag ska sova.
Vilket kommer bli tidigt.
Av någon anledning är jag ganska sliten...

^^

Irresistible sensations...

Det är som när man tar en godis.
Bara en enda.
Känner den söta smaken på tungan.
Kemiska estrar som lurar sinnet.
Slår fullständigt ut hjärnans belöningssystem.
Man tänker att den är nog.
Att den biten räcker för att man ska känna sig nöjd.
Men den triggar bara behovet för mer.
Dopaminet tar över styret och gör en till slav för känslan och upplevelsen.
Och det känns så bra.

Gladast i stan!

Oh vilken fin dag det är idag.
Världens skönaste väder, fem plusgrader och blå himmel här och där.
Och jag bara njuter av dagsljuset som kommer tillbaka nu.
Började dagen med ett skönt yogapass, lyckades till och med stå i full brygga idag, Känner att jag blir bara bättre och bättre :D

Sen blev det en liten tur till stan. Där jag inte kunde låta bli att köpa skor...
Är rädd att jag börjar närma mig
att bli en kvinna a la Sex and the City tjejerna.
Har alldeles för mycket skor nu O_o ...But they are so cheap and pretty!
Men men... Temperance is a virtue.

Sen får vi se vad som händer ikväll. I´m sure it will be something awesome.
Fram till dess ska jag vara duktig fröken och plugga.

Jag är så glad och tacksam för mitt liv just nu. Känner att allting bara ordnar sig och blir bra. Att jag för en gångs skull klarar av att ta tag i mig själv och sluta vara så omotiverad.
Living the dream ;P

En kväll i fint sällskap

Den här veckan har varit hur skön som helst.
Det har bara hänt mer och mer trevliga saker och jag har umgåtts med en massa rara människor. So lovely. Vi får se om helgen blir lika über.

Igår var det dock lite stressigt.
Började dagen ganska lugnt med att äntligen få tvätta. (Oh, the glory!)
Sen var det näst sista mötet med jobbcoachen, vi pratade om mina olika möjligheter, antingen jobb, eller en praktik som kan ta mig närmare min dröm. Och jag tror att jag äntligen har bestämt mig. Men vi får se på måndag... :)
Men så fick jag "läxa" av honom och blev tvungen att åka in till stan
(Jag kunde ha ringt, men har lite ångest för att prata i telefon) och prata med cheferna på Löfgrens Blommor om praktik. Dom verkade ganska positiva till att ha mig där så då blev jag lite mer pepp på den möjligheten.
Men då hade klockan redan börjat närma sig tre, och jag skulle träna med Malin kvart i fyra, och helt plötsligt kom jag på att jag lovat vara i stan kl 18, något som blev lite klurigt i och med att träningspasset slutade 17.15.
Puh. Men allting ordnade sig ändå. So thank you for that :>
Sen blev resten av kvällen hur underbar som helst.
Bara slappna av och njuta av nuet.
Kan inte minnas senaste gången någon behandlat mig så bra.
Du är verkligen i särklass.




Men! Jag ska bjuda tillbaka någon gång! That´s a promise!

The cake is real!

En dag som består av att inte göra något speciellt nyttigt är en bra dag!
Steg upp orimligt tidigt idag (05.45) för att gå på yoga med Olivia. Pah.
Det visade sig att instruktören var ersatt med en vikarie som verkar vara mer erfaren med fystränings-pass än yoga, eftersom vi snarare hade styrketräning med inslag av yoga. Oh dear.
Men man vaknade i alla fall till ordentligt efter det.

Sen inhandlade jag ingredienser till tårtan som Nils och jag spenderat resten av dagen till att baka. Den blev helt underbar och superfin. Fyllningen består av vit chokladmousse, banangegg och marsankräm.. Mmmmmm!
Det är ju nämligen så att Tomas fyller år idag, grattis till dig din gamla stofil!
Så under eftermiddagen och fram tills nu har det varit en massa födelsedagsbesökare här som smakat på tårta och überkaffe, nam, nam!


Och snart kommer Malin. Wo-ooo. She will eat so much caaake!

Underbara tisdag

Har haft en genomgående skön dag idag.
Pluggade tyska på morgonen (har äntligen fått schemat, yay!)
Och sen blev det beachvolley på Iksu med en massa trevligt folk.
Tack Malin för att du frågade mig om jag ville komma med! ^^
Vi höll på ganska länge och man blev ganska full i sand och röd på armarna, men det var kul :> Måste göras fler gånger!
Sen for jag hem och åt lite grann, men hade massor med energi kvar så jag lurade med mig Tomas tillbaka till gymmet och vi tränade lite allt möjligt i en timme.
Efteråt var det skönt att stretcha kroppen och känna att man gjort något vettigt idag också.

Och på kvällen blev det Pipes of Scotland med Nils, Olivia och Karolina. Det skulle vara någon slags Surrealistisk afton men det hände inte speciellt mycket surrealistiskt där. Däremot var det trevligt att få socialisera med finfolket och bara prata om allt och ingenting.

Pricken över i blev att reggaebusschauffören körde när vi åkte hem.
I am such a happy girl.
Och detta är ju bara början på veckan... Woo-ooo ^^

Dancing with myself...

Idag är jag en sliten kropp.
Var himla kul med zumba på Iksu, men det tog på mina leder.
Ibland känner man sig ganska gammal, rent fysiskt ^^
Men det tar sig väl någon gång i framtiden. Kan man hoppas!

Så det var aningen jobbigt att sen dansa medeltidsdans och försöka niga utan att det gjorde ont. Men det är ju bara en bagatell. Skönt att känna att man gjort något fysiskt för en gångs skull.

Kom att tänka på att jag har hållit på med himla mycket dans sedan jag kom till Umeå. Och det är jättekul, har alltid haft intresset, men inte så mycket möjligheter. Alla kurser och grejer brukar vara så himla dyra och ovärda. Medan i den här stan finns det föreningar och träffar överallt och hela tiden. It´s lovely!
Nu kanske man till och med kan öva upp någon slags koordinationsförmåga.

Och imorgon blir det ännu mer träning, först volleyboll med Malin och co. sen bodypump, vilket känns lite läskigt för jag är ju inte speciellt stark..
Blir mycket spännande att se hur jag klarar av detta :D

En måndag utan den klassiska måndagskänslan.

Ligger i sängen och försöker motivera mig själv till att stiga upp.
Men jag har hittills inte kommit på något argument starkt nog att konkurrera ut det faktum att min säng är varm och skön och jag har inget viktigt att göra idag på förmiddagen. Det är mest bara av princip som jag ens har vaknat.
Sen är ju allting relativt. Jag kan naturligtvis plugga en massa.
Men det är inget som brådskar direkt.
Life is good to me.

Senare idag blir det träning på Iksu med Olivia och ikväll har jag lektion på Designhögskolan. Ska bli kul att se Natasja igen.
She seemed like a sweet girl.
Och till sist blir det medeltidsdans. Lovely lovely.

I övrigt är det mycket spännande på gång den här veckan. Men det är så spännande att jag knappt vågar tänka på det ^^
Oavsett hur det blir så kommer det att bli bra!

Genom eld och vatten, över land och hav...

Tänkte jag skulle sammanfatta gårdagen, mest för min egen skull och mitt dåliga minne.
På dagen var jag in till stan för att kolla om dom fått in "usb-nyckeln" som jag behöver för att få prova på Cubase gratis i en månad. Den hade inte kommit, synd nog. Så då köpte jag en annan grej där, till en rar flicka som inte är så snäll mot sin gitarr ^^ Det får bli en tidig födelsedagspresent.

På kvällen var det sen meningen att jag skulle till Kafé station på folkdans. Men Nils bjöd med mig till en födelsedagsfest för en av hans klasskompisar. Och även om jag väldigt gärna ville dansa folkdans med Karolina och Olivia, som jag dessutom lovat, så lockade det lite mer att få vara social med en massa nytt folk.
Det var det jag behövde för att komma ur min dåliga-humör-trend.
Plus att det hade blivit tjorvigt att åka fram och tillbaka mellan Ålidhem och stan då vi sen skulle ut på Schlagerklubben.
I hope them girls did not mind! Har lite dåligt samvete för det...

Och festen var mycket trevlig, kul att få se alla fina folk som Nils har i sin klass. Och jättesnällt av dom att jag fick komma! Så grattis igen till Astrid! ^^
Det var kul att få prata lite mer med Sofie också, hon är en raring :)

Sen bar det alltså iväg till Schlagerklubben. Men onyktra och vimsiga som vi var (ingen hade varit där förut) så lyckades vi gå in på O`learys istället... Och det komiska är att det tog ändå några minuter innan vi kopplade... Inget inträde, alla över 18 fick komma in, massa sportgrejer överallt... Och ingen schlagermusik.
Men ingen skada skedd, det var ju bara att gå ut igen.
Sen var det lite läskigt att gå in på Schlagerklubben, eftersom jag inte riktigt uppfyller ålderskraven, men vakten var schysst och sa bara att jag fick uppföra mig fint där inne ^^ Boo-yaah!
Och stället var trevligt, tre dansgolv, rolig musik, väldigt flashigt och kul blandning av människor.
Men samtidigt så kändes det inte alls värt 130 spänn i inträde...
Däremot så var kvällen, folket och allt som hände lätt värt 130 kr!
Jag får bara be om ursäkt till Astrid för att jag var lite fräck, det var inte alls meningen.
Men det var mycket trevligt att bli följd till bussen i äkta gentlemannastil. Sånt händer inte ofta i min värld.

Hoppas mina raringar har en fin söndag!

Vad ska man säga?

Intressant dag som började med yoga och slutade med öronsus.
Hälsosamt och bra.
Åkte in till stan på förmiddagen/dagen för att köpa lite självförtroende (kläder/smycken/smink) plus lite förfriskningar för kvällen.
Träffade sen Tobias för första gången.
Väldigt sympatisk människa måste jag säga.
Och ibland är det skönt att ens fördomar inte stämmer. Himla bra det.
Sen tog jag mig hem och fick ett plötsligt infall att börja sy en väska... Det var en dålig idé, eftersom det tog himla lång tid och inte alls blev så bra.
Får se om det går bättre imorgon kanske när jag gör den färdig...
Hur som helst så fick jag tack vare det projektet dålig tid till att flasha till mig innan Ylva och Jocke kom på middag (Blev en väldigt trevlig middag!) Så det blev stress till NH och jag fick stå ensam i kö en lång lång stund (40 minuter) Är inte världens roligaste tidsfördriv...
Speciellt när man är nykter och aningen deppig. Men men.
Det blev en trevlig utekväll ändå.
Hände mycket mystiskt och det är tur man har en raring som Malin att gömma sig bakom från tid till tid.
Vem fan raggar på krogen egentligen liksom?
Ofta det kommer något bra ur sånt...
Bah. Jag är så sjukt jävla bitter nuförtiden. Aldrig, aldrig mer.
Time for some change now!

KAh-ZAaaaAM Mah hawt Bitches!

Och dagarna bara går.

Nu blev det plötsligt så lite tid till allt som man vill och borde göra.
Veckan går mot sitt slut och det händer saker hela tiden.
Jag förstår ingenting.
Men det är ju trevligt på sitt vis!

Har simmat och varit på Strömpilen och hängt med Ylva på Ersboda handelsområde idag. Very nice. Egentligen skulle jag pluggat tyska och läst lite grejer, men hade ingen motivation alls. Det finns ju några dagar kvar på veckan i alla fall.
Achtung, indolence!

Och imorgon blir det trevlig kväll med finfolket. Loveliness.

En droppe felix felicis...

Long time no see, eh?
Har haft lite allt möjligt att pyssla med i veckan och inte riktigt haft behovet att skriva här. Till att börja med så har ju tre av mina kurser startat. Jag har spenderat orimliga summor på kurslitteratur, men kurserna verkar väldigt intressanta så det känns bra :)
(Och ja, jag köper böcker istället för att låna! Man får ju sån mysig Hogwarts-skolstarts känsla av att gå runt med en lista på böcker som man behöver ^^)
Uppropet och början på designhistorian var trevligt, verkar vara rara folk som går den kursen. Och läraren är också en ganska intressant människa ^^ Sen får vi se hur bra jag klarar av internetkurserna. Dom där skolsidorna är ju så himla mysko...

Och sen... Hmmmm! Igår så ringde Studentconsulting folken och frågade om jag kunde åka på intervju till Rapunzel of Sweden samma dag.
And of course I could! Blev jätteglad ^^
Så där har jag varit på intervju, det kändes som att det gick ganska bra. Hade varit kul att få arbeta med dom trevliga människorna som är där :)

Och träningen flyter på, har nu börjat variera simningen med gym och diverse träningspass.
Var himla skönt att vara på yoga imorse, har saknat sån träning.
Och det är så underbart att ha guldkort så att man kan gå på precis vad som helst, när som helst. Freedom! ^^

Hoppas ni finfolk har en trevlig dag, det kommer jag att ha!

Rock that body!

Wow, vilken träningsvåg det verkar gå genom bekantskapskretsen nu, det är hur kul som helst! Det känns som att många köpt träningskort och börjat träna olika grejer. Men det kan ju ha något att göra med att det är första månaden på året och att det var nyår ganska nyligen..
Det finns ju ett tema som är ganska populärt bland nyårslöftena... ^^

Själv gjorde jag inget direkt löfte, men har ju däremot bestämt mig för att ta itu med min stackars negligerade kropp ordentligt nu. Och hittills går det ju bra.
Simmade som vanligt på morgonen, och sen följde jag med Ylva och Malin nu på kvällen för att ta en titt på gymmet.
(Vet inte varför men jag är lite rädd för gym)
Vi körde lite mage/rygg övningar och jag fick sträcka ut mina stela leder.
Very nice ^^

I övrigt har den här dagen varit himla lång och underlig. Jag känner mig lite mysko i huvudet. Men det kanske är för att jag sov så konstigt inatt.

Tror det blir film with them boys strax. Och imorgon är det tidigt upp för att tvätta och sen ska jag ha mitt livs första lektion på universitetsnivå!
Spännande spännande! :D

Vaken på den värsta timmen i dygnet.

Gick och la mig väldigt tidigt inatt, 21.50. Var lite småtrött och kom inte på någon bra anledning till att hålla mig uppe längre. Filmen jag såg var fin, men ganska seg. Ska fortsätta se den senare idag.
Sov inte speciellt bra eftersom min nacke är lite sliten från NH.
Vaknade drygt 5 timmar senare av ett sms.
Och efter en intressant dialog (Man blir ju smickrad av att folk vill prata med en mitt i natten!) så känner jag mig inte så där supertrött längre.

Nu har klockan passerat 5 och ångesttimmen, som jag kallar den, är över. Jag avskyr verkligen att vakna under timmen mellan 4 och 5, eftersom det är en timme som varken kan räknas till natten eller morgonen. Det är timmen då alla jobbiga tankar dyker upp, och man mår sjukt dåligt och blir bara ledsen och ångestfylld av att vara vaken.
Då är det skönt att inte vara ensam.

How I get my kicks...

Nyss slogs jag av mitt tidvis barnsliga beteende. Och jag skäms nästan över mig själv. Men kan ändå inte låta bli att göra det som faller mig in.
Fortsätta det som påbörjats.
För att se vad som händer.
Och utveckla historien.
Så som jag alltid gör, som en slags tvångstanke. Ett mönster jag aldrig bryter. Ger allt, men misstolkar kanske situationen.
Det är ju på sätt och vis positivt att våga, istället för att ångra det man inte gjorde. Men samtidigt kan det hända att man i slutändan står kvar som en idiot, och måste ta konsekvenserna av det.
Men någon sorts spänning i livet måste man ju ha! ^^

Det värsta av allt är ändå att jag blev så nervös att jag inte köpte något godis... And I have extreme sugar cravings right now

Midnight action....

Första kvällen på NH detta året. Very nice. Med Malin och compani.
Men tack vare den underbara hårdrocken har jag nu sus i öronen, och klarar inte riktigt att koordinera mina rörelser tack vare alkoholen.
Så varför skriver jag då här?
Vem vet? Det eviga behovet efter bekräftelse...
Som man fått nog av ikväll. Vitlök is not the shit...
Men det är ju iallafall positivt på sätt och vis.
Fast måste ändå säga att kvällens höjdpunkt inträffade innan alkoholkonsumtionen, då jag skulle gå och lämna ett brev.
I finally got to know the name... ^^
Men jag får ta och lugna ner mig lite grann tror jag.
Detta är inte alls bra.
Får satsa fritiden på mina estetiska projekt istället...
Så kommer kanske resten av sig själv.
Godnatt raringar, ni är bäst i världen!

På jakt efter en känsla.

Lyssnar på the Pillows och minns när jag var så lycklig och kär att
en enda sång kunde få känslorna att svämma över
och man grät bara för att man var så glad.
Jag undrar om jag kommer ha turen att få känna så igen?

Det var länge sedan, och nu är man inte helt den samma personen
som man var då.
Mer erfaren. Bränd. Tvivlande.
För vem garanterar att man ens kommer bli så kär en gång till?
Jag måste erkänna att jag är lite så där smått avundsjuk på de
som hittat en underbar person att dela livet med.
Men samtidigt glad för deras skull.
För alla förtjänar att uppleva den känslan. Borde få göra det.
Tillit och trygghet.
Att visa sin kärlek utan rädslor eller krav.
Bara leva och njuta av varenda stund tillsammans.

Ett ord jag inte säger så ofta: Mamma.

Inatt drömde jag att vi skulle ha en till begravning för min mamma.
För att minnas årsdagen då hon dog.
Det var snart tio år sedan nu.
Alla skulle vara där. Och allt skulle vara precis som om det var den riktiga begravningen.
Men med en tom kista.
Blommor.
Minnesstund och middag efteråt. Hela släkten och alla vänner.
Och på något sätt kändes det bra. Att få chansen att säga hejdå igen, som om jag inte fick gjort det riktigt som jag ville på hennes begravning.
Men när känner man sig någonsin redo att säga ett slutgiltigt farväl till sin mamma?

Allt är ingenting

All is well. Nothing to report.
^^
Känner inte behovet att skriva här idag egentligen.
Jag bara sitter och väntar på att få klarhet i hur allting kommer bli.
Jobb, studier eller praktik?
What will it be...

Och jag förstår fortfarande inte

Vad hände egentligen? O_o

Man kan inte alltid får vad man vill ha...

...Men man får det man behöver - Rolling Stones

Har varit på anställningsintervju hos Studentconsulting idag.
Oh lord.
Det var läskigt.
Men det kändes som att det gick ganska bra ändå.
Platsen är som kundtjänsttelefonist för ett kosmetikaföretag som har internetbutik, men med lager här i Umeå, och jag hade sjukt tur som faktiskt visste vilket företag det var! (Det stod inte i platsannonsen)
I am awesome!
Men måste väl egentligen tacka Malin för det ^^

Hur som helst så är jag verkligen pepp på det här jobbet, hade varit väldigt kul. Jag skulle ansvara för kundkontakten med alla kunder i Norge! ^^ (Ett steg närmare mot att skapa min diktatur där Sverige tar över Norge... ;> )

Hur som helst så får jag inte veta om jag får jobbet på länge, eftersom Studentconsulting först ska kolla en massa grejer och sen prata med företaget och sen ska det bli en till intervju med dom och sen en intervju med företaget. Puh.
Så nu kan jag inte göra annat än att bara sitta och vänta och känna mig nervös i x antal dagar.
Som vanligt.
Tur att man har en miljon andra saker att göra också :D

Rock on my delicious bitches!

Att minnas de som inte längre lever

Hår dag ska menneskja legga att litt ta seg sjøl i ei gjerning mens krefterne er der, da gjør det ittno å bli gammal og sengeliggandes, da lever en i ei bru over en bekk, i en veg igjennom en skau, men ingenting lever i en blank stein på ei grav. Den ska berre gi deg navnet på mannen, så går du sjøl og finn han att i jevnere veg.
- Alf Prøysen

Vet inte om det här textutdraget har någon mening för andra än mig, men skriver det här ändå. Jag tyckte han satt orden så fint. Att de som dött finns kvar hos oss i allt som de gjorde när de levde.
Vi minns dom när vi ser en speciell sak, eller en speciell plats.
För det som de arbetade med, eller för det som de lärde oss.
Jag lånade en bok med noveller av Alf Prøysen, eftersom hans verk är en stor norsk kulturskatt. Det är fascinerande att läsa om platser man själv varit på, som varit en del av hans liv (Jag bodde en mil ifrån hans födelsehem)
Men det jag inte tänkt på var att hans noveller får mig att tänka på min mamma och den delen av min släkt. Min mormor och min morbror. Min morfar och min farfar. De som driver lantbruk.
Som levt samma liv som Alf Prøysen beskriver.
Mys mys och nostalgi. Ibland är det fint att påminna sig om att de tiderna inte är så långt borta egentligen. Den tiden då de flesta arbetade med djuren på gården eller ute på åkrar och i skogar.

Och för er som har lite svårt att förstå Hedmarksnorska
(Jag glömmer bort att det är lite komplicerat när man inte bott där som jag ^^)

"Varje dag ska människan lämna lite av sig själv i en gärning medan krafterna är där, då gör det inget att bli gammal och sängliggande, då lever man i en bro över en bäck, i en väg genom en skog, men ingenting lever i en blank sten på en grav. Den ska bara ge dig namnet på mannen, så går du själv och hittar honom i en jämnare väg."

Minns du...

En dag som idag, men för flera år sedan, när man ännu var liten och barn.
Metervis med snö.
Himlen är vit.
Och det snöar bara mer och mer.
Nollgradigt och kramsnö.
Man är ute och leker, bestämmer sig för att göra världens största snögubbe.
Och den blir stor.
Enorm.
Så stor att när man rullar den tredje bollen, så måste allihopa hjälpa till att knuffa.
Och knappt ens då flyttar den på sig.
Så man tar sats.
Ropar; ett, två, tre... Och springer emot den.
Då rubbas den äntligen, och allihopa ramlar med ansiktet rakt ner i snön.

Fyra timmar senare kommer man hem, in i värmen. Genomblöt men lycklig.
Vi har byggt världens största snögubbe.

Squid and strawberries

Gjorde verklighet av min bläckfiskidé igår. Jag har nämligen varje gång jag varit på ICA sett att dom har färsk bläckfisk i fiskdisken, och tänkt att finns det så måste man ju prova!
Så jag letade reda på ett recept som verkade trevligt (Nudelwok med bläckfisk)
Och tog med mig Markus som moraliskt stöd i affären.
Internet har ju allt, så jag hade redan läst på om hur man rensar en bläckfisk.
Det var bara det att allting lät så mycket lättare när de beskrev det...
Man skulle liksom dra i tentaklerna så skulle alla inälvorna komma ut... Riiight...
Det var ganska nasty. Men vid den tredje bläckfisken tror jag att jag kommit på hemligheten så nu vet jag hur man gör till nästa gång ;)
Och det underbara var att bläckfisken blev inte allt seg eller smakade konstigt, den vart mjuk och jättegod O_o
Dock förstörde jag allt med lite för mycket limesaft...



Menmenmen. Sen avslutade vi kvällen med sista mousserande vinet från nyår, jordgubbar och glass. (Och godis och brie och kex) Mm-mmmh!

Tredje gången.

Var och simmade idag igen och började fundera på hur många gånger jag egentligen varit hittills. Tänkte efter och såg på datum och kom till min förskräckelse på att jag bara varit tre gånger...
Det känns som att jag hållit på varannan dag i två veckor minst.
Märkligt.
Det är ju sant att jag simmat varannan dag, men tiden verkar ha gått långsamt denna veckan så att det känns som om det varit dubbelt så länge.
Sen är ju jag inte världens mest motiverade "idrottare"
Och resultatet kommer jag väl inte märka förrän någon gång i april.. Puh!

Men simningen känns i alla fall über, är jättepepp. Idag var jag dock tvungen att sluta efter 58 längder eftersom mina knän började klaga när jag skulle simma bröstsim. Hatar att ha dåliga leder :/
Men jag tror dom borde bli starkare om man bara tar det lugnt och tränar upp dom successivt? Right?
Det har i alla fall slutat att knaka lika mycket som det gjorde förut ^^

Det eviga fantasibarnet

Det är märkligt med folk som mig.
Hur lätt man får en idé i huvudet, en tanke, eller en förhoppning.
Planer för framtiden, eller bara något man önskar skulle hända.
Och efter det bär det rakt in i fantasivärlden.
Man börjar tänka sig olika scenarion, olika varianter av vad som skulle kunna hända.
Broderar ut en hel historia ur något som inte ens har varit nära att inträffa.
Bara positiva händelser, där ingenting kan gå fel.
För det är ju lov att drömma, eller hur?

Och sen är det tungt att ta nederlaget när livet spelar ett annat spel och allting kommer som en överraskning.

Som att riva ett foto i två bitar...

...för att man bara vill ha kvar halva delen av bilden med den ena personen.
Och kasta den andra delen.

Hu. Det lät tragiskt.
Men ibland är det väl så.

Såg en jättejobbig film imorse.
Våldtäkt och hemskheter. Not good.
Men igår var ändå värre. Vi såg Black Swan. Se den. Och må dåligt.
Ångest upphöjt till två.
Fast den är också otroligt, otroligt bra.
Natalie Portman och Winona Ryder och Mila Kunis!
So good girls. Och filmen var inte alls vad jag väntade mig ^^

Så idag har jag mått lite dåligt av de här filmintrycken.
Men en tur till stan med Nils och inlåning av lite böcker på norska samt en fika på Wayne's gjorde saker lite bättre.
Jag är en sån som hellre skjuter ifrån mig det som är tungt än att jag tar dem åt mig och funderar över dem.
Det är därför jag bara ser en del filmer en gång. Även om de är jättebra.

Det är alltid bäst att hålla sig till kung fu, action, sci-fi och animerat ;)

Nu ska jag gå och botanisera på ICA... Ge-rawrrr....

There and back again

Trodde det skulle dröja länge tills jag skrev här igen, men jag hade visst fel.
Ibland känner jag verkligen inte alls mig själv ^^

Jag skulle sova, men känner mig inte så väldigt trött ändå.
Jag vill nog mest bara att dagen ska passera.
Så jag får skriva lite här tills tröttheten tar över.
Har ju trots allt varit lite aktiv idag så jag borde vara något sliten...

När jag gjorde mig i ordning för att gå och lägga mig fick jag en sång på hjärnan, och insåg inte förrän när jag låg i sängen att det var den sången som aldrig blivit färdig.
Min egna som jag började på för några veckor sedan.
Den som jag vill ska vara perfekt.

Fast den blir nog aldrig det.
Melodin till refrängen är fin. Men det är svårt att hitta dom rätta orden.
Huija mig.
Men det spelar väl ingen roll nu egentligen.


Godnatt vackra människor!

And so, out of words...

Har inget speciellt att säga just idag så jag tänkte dela med mig av en text jag skrivit för några år sedan, för att dryga ut mellan de vanliga inläggen.
Kom att tänka på den sången just nu.
Please do enjoy my masterpiece! ;>

Above the clouds, away from the fog, the smog,
did I ever tell you all the things I wanted to say?

Tears will come,
anytime,
unwanted,
desired...

And so, out of words...
Is this the emptiness we only dream of?
I wish to speak, but, where
did my courage go?

Obsessed by love,
posessed by hesitation, no destination

Obsessed by love,
posessed by hesitation, no destination...

This inability...

^^

Marcy Playground - Sex and candy

You´re very pretty, Pretty-pretty!

Måste bara säga att Barbarella var helt underbar!
Lite trippy, men sjukt härlig ^^
B-film of doom, fast den måste ha kostat fruktansvärda summor att spela in...
Massa roliga kostymer och underliga platser.
Plus en massa massa snusk, dumheter och äckelpäckel.
Me like a lot ^^


Se den!

For the greater good...

Har egentligen inget speciellt att säga idag så jag tänkte bara skriva en massa ovettigheter för sakens skull.

Skaffade gymkort igår, så nu har jag varit och simmat :D
Felt really great.
Skönt att få sträcka ut och vara lite snäll med min rygg for once. 55 längder är inte illa när man är otränad, eller hur! ;) (Man måste ju peppa sig själv...)
Blir kul när Malin kommer tillbaka och allvaret börjar :D

Sen har jag bakat äppelpaj och haft lite 90-tals musik frossa med Nils och Tomas. Jag har stor kärlek för Mr.Oizo! (För andra som gillar han rekommenderar jag att ni ser musikvideon till M-Seq! Han är awsome på att hälla mjölk! ^^)
Och Sandstorm är också fin ^^
Bra träningsmusik egentligen... Sån 90-tals pop.
Men Rollergirl har inte okej kläder! O_o
Fast vilken kändis hade väl det på 90-talet...

Ikväll ska vi se Barbarella, finally! Har velat se den filmen länge men inte kommit mig för att leta reda på den förrän nu. Hope it´s worth it ^^
Man får ju ta den för vad den är också..... Ge-rawr... ^^

Och just det! Imorgon kommer Markus på besök! Will be funfun! :D
Så får man lite sällskap...

Hoppas mitt finfolk har en bra vecka :>

Fina människor

I ett anfall av överskottsenergi och lusten att göra vettiga saker åkte jag in till stan idag för att ordna med alla möjliga sorters trevligheter.
På bussen satt en liten kille som började prata med en mamma och hennes son som steg på bussen efter mig. Någon bekant till honom.
Och jag blev fascinerad av deras samtal.
Han var inte mer än 14 år, men förde konversationen som om han var en vuxen människa.
Bland annat pratade de om gymnasiet. Och han var redan tvärsäker på vad han ville göra med sitt liv. Det var inte fråga om vilken linje han trodde skulle kunna vara kul att gå, utan han visste vad han ville arbeta med efteråt och vilken skola han skulle välja för att kunna göra det.

Hur många vet det när de går i åttan?
Och hur många klarar av att prata på samma nivå med en vuxen när de är 14 år?
Och till och med styra samtalet.
Om ni tänker efter nu...

Jag blev himla imponerad av den här lilla killen. Speciellt eftersom han såg ut som någon som fortfarande sitter och målar Warhammer figurer eller bygger med Star Wars lego och inte alls har någon social kompetens.
Åh vad jag älskar när man har fel om folk!
(I alla fall om det går från negativt till positivt...)

På hemvägen såg jag en annan raring.
När bussen stannade för att ta upp folk, stod det på hållplatsen mitt emot en man och rökte pipa. Det är verkligen inte ofta man ser sånt nu för tiden.
Fascinerande att se skillnaden på att röka pipa och cigarett...
Sen när hans buss kom så skakade han försiktigt ut tobaken som glödande virvlade ut i snön, och sedan knackade han den mot sin stövel för att få ut dom sista resterna. Han granskade pipan noga och satte ner den i sin ficka.
Rutinmässigt och invant.
Undrar om det är på grund av tidsbrist som piprökarna långsamt försvinner?
De verkar mest röka för njutning.
För att i lugn och ro tänka på ingenting, och betrakta pipröken som långsamt virvlar uppåt i luften.

Eller så är det jag som romantiserar det.
Who knows, but themselves?


Annars har jag idag sett minst tre små mycket arga barn som i olika butiker demonstrativt satt sig på golvet och skrikgråtit. Medan föräldrarna irriterade och stressade går därifrån för att hitta billigare påslakan eller badrumsmattor.
Familjeliv på sitt bästa.

Nu ska jag fortsätta förbruka upp min energi på att leta efter min Cubase skiva. (Skrev färdigt en sång idag, let´s pop the champagne!)

Nattsamtal

Jag tror det var länge sedan jag ensam var uppe sent senast.
It´s kind of nice.
Har sett film och pratat med finfolket på msn. Som om man fortfarande gick på högstadiet och inte har något ansvar för morgondagen.
Jag kanske är litegrann som min låtsassyster Ebba, känner mig mycket yngre än vad jag är, från gång till gång.
Men det kan bero på att jag sett på en massa gamla bilder idag och tänkt på gamla minnen.
Nostalgi.

Men mest såg jag ju ganska rolig ut i mina tonår ^^
Kul att man kommit igenom de perioderna. Men också kul att uppleva dom.

Rawrrr...

Det är något speciellt som händer när himlen blivit mörk, klockan börjar bli sen, och de flesta ligger och sover.
Tankarna blir klarare och man kan ha långa intressanta samtal med vänner. Komma på sånt som man annars inte tänkt på. Eller få höra sånt som de annars inte skulle sagt.

Nu börjar jag nästan längta till sommaren.
Jag är så glad att ni finns i mitt liv och gör det värt att uppleva.

Hur man förstör något på under en vecka...

Man uppför sig som mig.

Re-starting the machinery

Alla människor behöver något som driver dem.
Något som ger dem anledning att vilja utvecklas och bli bättre.
Komma framåt i livet.
Jag vet vad som driver mig. Men jag vet inte riktigt varför.
Det borde vara något helt annat.
Och just nu så har jag inte riktigt den viktiga delen i mitt liv.
Ingenting som driver mig.
Så vad gör jag då?



Flegmatiker är ett underligt ord.
Det borde betyda något annat.




Phlegm.

Jag förstår ingenting

En tanke slår mig då och då:
Det är så otroligt fascinerande att vi alla är olika.
Individuella personligheter som alla har sitt egna sätt att tänka och agera på.

Det måste vara omöjligt att fullständigt kunna sätta sig in i en annan människas liv och världsuppfattning. Ingen annan förutom jag kan väl förstå varför jag gör exakt som jag gör och vilka känslor och tankar som finns inom mig just då.

Personer man känner väl kan man ofta gissa sig till hur de kommer reagera, eller vad de kommer att göra. Inte för att man vet vad de tänker i just den stunden, men för att man lärt sig deras vanor och beteenden.

Det är märkligt.
Varenda sekund av ens liv har format de värderingar och känslor som man har. Erfarenheter som lärt en hur man ska agera.
Rädslor för det som på något sätt skadat en.
Intresse för sådant som man själv kan relatera till.

Ingen kan väl ha exakt samma spektrum av allt detta.

Som sagt.
Det här brukar jag fundera över från stund till stund.
Som ikväll till exempel.
Minuterna innan jag somnar.

Godnatt alla finfolk!

Mysteries to uncover

Fin musik med fin text på en sliten dag.

På toppen av kullen

Underbaraste nyårsaftonen i mitt liv någonsin inträffade igår.
Hade inga förväntningar alls på kvällen och det blev hur kul som helst.
Massor med trevliga, rara folk, god mat, gott vin och überstämning.
Tack tjejer, för att jag fick komma!

Vid tolvslaget gick vi bort till kullen på Carlshem för att se Umeås alla fyrverkerier.
Vi var inte de enda som fått den idén och det var ju kul!
Lite mer feststämning så där med en massa folk ^^
Just innan tolvslaget kom det dessutom ett tiotal människor bärandes på facklor och tände en stor eld på kullens topp.
Helt underbar stämning.
Och när vi alla räknade ner till tolvslaget så exploderade himlen i färger och man visste inte riktigt i vilken riktning man skulle se för det var så många vackra fyrverkerier överallt.
Tror nästan man såg fyrverkerier borta i Holmsund också.
(But that might be the champagne...)

Det första som händer mig 2011 är att jag blir snömulad på väg ner från kullen.
Inte en gång.
Men två.
Men med lite hjälp från mina solidariska vänner så fick jag min sweet revenge till slut. Undrar vem av oss som blev kallast och blötast i egentligen? ^^

Min vana trogen så vaknar jag sen alldeles för tidigt idag. Och dum som jag är startar jag datorn för att kolla en grej. Och passar samtidigt på att installera en ny uppdatering.
Service pack 2...
Som tar en lång evighet att installera.
Vilket betyder att jag inte kan somna om.

Så nu ligger jag i sängen med datorn, precis som i gamla dagar och bloggifierar.
Pretty sweet.
Synd bara att man har lite förkylningskänningar.
Förstår ju absolut inte vad det kan bero på... ^^

Hoppas ni hade det lika über som mig, och lycka till med det nya året och allt som ni ska vara med om och göra!
KramKramKram!